”Välj headless, så har du löst det svåra”. Ett påstående jag har hört många gånger de senaste åren. Friheten att välja isolerade system som passar bäst för just dina behov, som går att byta ut, som kan skala upp, där du betalar för det du använder. Ja, det låter onekligen som en dröm. Men om det nu är så enkelt, varför väljer inte alla det?
Som koncept fungerar headless som att systemet fokuserar på utvalda delar i en större värld. Dessa delar kan sedan, på ett väldigt strukturerat och tydligt sätt, användas via API av utvecklare att skicka in och hämta ut data. Ibland finns det en portal/site för administratörer att se data och modifiera det som är i systemet.
En utmaning med ett headless system är att dessa inte är integrerade sinsemellan, det är på ett sätt stora egon som slåss om att vara viktigast. Som e-handlare måste du arbeta i ett system som hanterar priser och produkter och så har du ett annat system för bilder och texter.
Tänk dig att du ska ändra din startsida och du arbetar med ditt headless system för content. Det fungerar utmärkt så länge du arbetar med bilder och text. Men vänta nu, överst på sidan vill du visa toppsäljare produkter i en avgränsad yta. Och varför inte en annan yta med nya varumärken som trendar just nu? Hm ja just det, mina headless system pratar inte med varandra och jag behöver jobba i två system.
Alla dessa olika uppbrutna system är bra inom sina områden.
Men hur ska man få dem att prata med varandra? Vad är det konsumenten som besöker e-handelssiten eller appen ska använda? Och inte att förringa; ska anställda på e-handlarna använda så många olika system utan att data synkas mellan system?
För att flera headless system ska fungera tillsammans för en e-handlare måste det till en sak, och det vad alla ser, hemsidan – hjärnan bakom. Det är hemsidan som syr ihop de andra systemen, de som kunden inte ser – headless systemen. Hemsidan är extremt viktig och måste hålla bästa klass, inte bara i att kombinera bakomliggande system utan även att i säkerställa prestanda
Hemsidan är alltså spindeln som i flera nivåer tekniskt ska orkestrera dina headless system och allting annat kring sitens teknik.
För vad är det värt att betala dyra fakturor för headless systemen som upplevs som segt för man inte valt rätt drift (Amazon, Microsoft Azure, Google cloud etc.). Att man glömt bort att det behövs CDN även för siten. Att hemsidan inte cachar rätt saker vid rätt tillfälle och många andra exempel på teknik som måste fungera.
Huvudet blir således en absolut kritisk punkt och till stor del handlar det om att välja rätt partner. En partner som förstår hur det ska integreras och vad som krävs för att ta fram en toppklasslösning för konsumenten.
Att välja headless är svårt, att välja det bortglömda huvudet är ännu svårare. Vi på Commerce Mind hjälper dig att välja rätt headless eller inte, det inte säkert att headless är rätt val för just dig.
Relaterade artiklar
AI gör inte bara utvecklingen snabbare, den flyttar förmågan ut i hela verksamheten. Plötsligt kan vem som helst bygga och ändra i systemen. Det är enormt kraftfullt, men med gamla arbetssätt blir det antingen kaos eller ingen effekt alls. Här är hur du leder skiftet från trädvårdare till skogsvaktare innan entropin springer ifrån dig.
AI gör det möjligt att producera kod snabbare än någonsin men mer kod betyder inte automatiskt mer värde. Det AI egentligen gör är att förstärka den kompetens och det omdöme som redan finns hos personen eller teamet som använder den. Därför blir förmågan att förstå problemet, se risker och veta vad som inte ska byggas viktigare än någonsin.
Teknisk skuld är mer än ett tekniskt begrepp, det är en affärskritisk realitet som påverkar allt från time-to-market till kundupplevelse. I e-handelsvärlden, där varje millisekund och varje klick räknas, kan valen du gör i den tekniska plattformen få långtgående konsekvenser. När snabba lösningar prioriteras framför långsiktig hållbarhet byggs en osynlig men växande skuld upp. Den påverkar inte bara utvecklingstakten och stabiliteten, utan kan i värsta fall bromsa företagets innovationsförmåga och konkurrenskraft. För att möta framtiden på rätt sätt måste teknisk skuld förstås, kvantifieras och hanteras som den strategiska investering det faktiskt är.
